<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title>DEV Community: J_S</title>
    <description>The latest articles on DEV Community by J_S (@jss).</description>
    <link>https://dev.to/jss</link>
    <image>
      <url>https://media2.dev.to/dynamic/image/width=90,height=90,fit=cover,gravity=auto,format=auto/https:%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Fuser%2Fprofile_image%2F1013525%2Fd64a3e27-f2ad-418f-a98a-be05e1d0a5c3.png</url>
      <title>DEV Community: J_S</title>
      <link>https://dev.to/jss</link>
    </image>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://dev.to/feed/jss"/>
    <language>en</language>
    <item>
      <title>C++ da comment qoldirish yoki yozish</title>
      <dc:creator>J_S</dc:creator>
      <pubDate>Sun, 05 Feb 2023 19:25:56 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/jss/c-da-comment-qoldirish-yoki-yozish-3pjg</link>
      <guid>https://dev.to/jss/c-da-comment-qoldirish-yoki-yozish-3pjg</guid>
      <description>&lt;p&gt;Bilamizki dasturchilar ko'plab texnologiyalar va dasturlar ustida ish olib borishadi.Sir emaski biron-bir dastur yaratishda bir ikki emas balki bir necha yuz dasturchilar ish olib borishlari mumkin.SHuning uchun har doim ham bir dasturchi boshqa dasturchi yozgan &lt;code&gt;code&lt;/code&gt;ni yoki &lt;code&gt;syntax&lt;/code&gt; ni tushunmasligi mumkin,shuning uchun dasturchilar o'zlari yaratayotgan &lt;code&gt;code&lt;/code&gt; ga tushuntirish  bergan holda &lt;em&gt;comment&lt;/em&gt; ni ya'ni  habarni qoldirib ketadilar.&lt;br&gt;
&lt;code&gt;Comment&lt;/code&gt; qoldirish da biz mahsus belgidan foydalanamiz yani 2 ta slash belgisidan va bu mana bunday ko'rinishda bo'ladi &lt;code&gt;//&lt;/code&gt;, biz buyerda 2 ta slashdan foydalangan holda shu belgilardan keyin malumotlarni yozib qoldirishimiz mumkin.Keyingi rasm:&lt;br&gt;
&lt;a href="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2Fjut0cfvai32a3qfpfvqa.jpeg" class="article-body-image-wrapper"&gt;&lt;img src="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2Fjut0cfvai32a3qfpfvqa.jpeg" alt="Image description" width="798" height="246"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;code&gt;Comment&lt;/code&gt; yozayotganda dastruchilar compailor ning hohlagan joyiga habar qoldirish lari mumkin.Har qanday buyruq,funksiya yoki code  ni  chap oldidan 2 ta slash yozilsa osha joyni &lt;code&gt;comment&lt;/code&gt; ga aylantirib qoya oladi.&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;div class="highlight js-code-highlight"&gt;
&lt;pre class="highlight cpp"&gt;&lt;code&gt;&lt;span class="cp"&gt;#include&lt;/span&gt; &lt;span class="cpf"&gt;&amp;lt;iostream&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="cp"&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="k"&gt;using&lt;/span&gt; &lt;span class="k"&gt;namespace&lt;/span&gt; &lt;span class="n"&gt;std&lt;/span&gt;&lt;span class="p"&gt;;&lt;/span&gt;
&lt;span class="kt"&gt;int&lt;/span&gt; &lt;span class="nf"&gt;main&lt;/span&gt;&lt;span class="p"&gt;(){&lt;/span&gt;

&lt;span class="k"&gt;return&lt;/span&gt; &lt;span class="mi"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;span class="p"&gt;;&lt;/span&gt;
&lt;span class="p"&gt;}&lt;/span&gt;
&lt;/code&gt;&lt;/pre&gt;

&lt;/div&gt;



&lt;p&gt;Tepada gi compailor da bir necha buyruqdan foydalanilgan,va hohlagan buyruqni chap oldidan 2 ta slash belgisini qo'ysak u darhaol &lt;code&gt;comment&lt;/code&gt; ga aylanib qoladi.Masalan : &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;  buyrug'i chap tomonidan yozamiz.&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;div class="highlight js-code-highlight"&gt;
&lt;pre class="highlight cpp"&gt;&lt;code&gt;&lt;span class="cp"&gt;#include&lt;/span&gt; &lt;span class="cpf"&gt;&amp;lt;iostream&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="cp"&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="k"&gt;using&lt;/span&gt; &lt;span class="k"&gt;namespace&lt;/span&gt; &lt;span class="n"&gt;std&lt;/span&gt;&lt;span class="p"&gt;;&lt;/span&gt;
&lt;span class="c1"&gt;//int main(){&lt;/span&gt;

&lt;span class="k"&gt;return&lt;/span&gt; &lt;span class="mi"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;span class="p"&gt;;&lt;/span&gt;
&lt;span class="p"&gt;}&lt;/span&gt;

&lt;/code&gt;&lt;/pre&gt;

&lt;/div&gt;



&lt;p&gt;Barchaga rahmat...&lt;/p&gt;

</description>
      <category>devto</category>
      <category>announcement</category>
      <category>web3</category>
      <category>blockchain</category>
    </item>
    <item>
      <title>C++ dasturlash tili (1-dars)</title>
      <dc:creator>J_S</dc:creator>
      <pubDate>Sat, 28 Jan 2023 18:35:54 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/jss/c-dasturlash-tili-1-dars-e0j</link>
      <guid>https://dev.to/jss/c-dasturlash-tili-1-dars-e0j</guid>
      <description>&lt;p&gt;C++ dasturlash tili mashhur tillardan biri bo'lib,bu til har xil dasturlar,o'yinlar va boshqa tehnologiyalarda ishlatilinadi...&lt;br&gt;
Bugun biz &lt;strong&gt;replit.com&lt;/strong&gt; saytidan foydalangan holda &lt;em&gt;C++&lt;/em&gt; dasturlash tiliga oid bir necha malumotlarni ko'rib chiqamiz.&lt;br&gt;
&lt;strong&gt;My repls&lt;/strong&gt; qatoridan yangi &lt;strong&gt;repls&lt;/strong&gt; &lt;em&gt;c++&lt;/em&gt; tilida yaratganimizdan so'ng bizda mana bunday oyna ochiladi.(Keyingi rasm)&lt;br&gt;
&lt;a href="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2F61xzla2d6v11gd83oncm.jpeg" class="article-body-image-wrapper"&gt;&lt;img src="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2F61xzla2d6v11gd83oncm.jpeg" alt="Image description" width="800" height="362"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ko'rib turganingizdek ekranda mana shu oyna ochildi va bu oyna uch qismga bo'lingan.&lt;br&gt;
Birinchi chap tarafdagi joy bu fayllar saqlash uchun.&lt;br&gt;
Ikkinchi o'rta tarafdagi joy bu biz &lt;em&gt;code&lt;/em&gt; yozishimiz uchun maydon.&lt;br&gt;
Uchinchi ohirgi tarafdaigisi &lt;strong&gt;console&lt;/strong&gt; yani bu joy yozgan kodimizni natijasini ko'rsatib beradi.(Keyingi rasm)&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2Ffikpqkopbq1s1ijni4jr.jpeg" class="article-body-image-wrapper"&gt;&lt;img src="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Farticles%2Ffikpqkopbq1s1ijni4jr.jpeg" alt="Image description" width="800" height="362"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://dev.tourl"&gt;&lt;/a&gt;# Biz bu yerda har xil so'zlarni va belgilarni uchratishimiz mumkin.Masalan:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;code&gt;#include&lt;/code&gt; - Bu buyruq  bilan biz kutubhonalar chaqirgan(kutubhonalardan foydalangan)holda ularni ishlata olamiz.&lt;br&gt;
&lt;code&gt;&amp;lt;iostream&amp;gt;&lt;/code&gt; - bu kutubhona turi.&lt;br&gt;
&lt;code&gt;int main(){}&lt;/code&gt;- bu funksiya yozayotgan dasturimizning o'zagi yani asosiy qismi hisoblanadi, bu funksiyasiz yozayotgan birorta kodimiz ishlamaydi&lt;br&gt;
&lt;code&gt;std ::&lt;/code&gt;- bu buyruq qaysi kutubhonaga tegishli ekanini bildirish uchun  &lt;em&gt;cout _buyrug'i oldidan yoziladi.&lt;br&gt;
&lt;code&gt;cout &amp;lt;&amp;lt;&lt;/code&gt;- bu yani  _console out&lt;/em&gt; to'liq yozilishi hisoblanib bu buyruq har qanday yozgan ko'dingizni &lt;em&gt;console&lt;/em&gt; da ko'rsatib beradi.&lt;/p&gt;

</description>
      <category>database</category>
      <category>discuss</category>
    </item>
  </channel>
</rss>
