<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title>DEV Community: Muhammadqodir</title>
    <description>The latest articles on DEV Community by Muhammadqodir (@mkhasanov).</description>
    <link>https://dev.to/mkhasanov</link>
    <image>
      <url>https://media2.dev.to/dynamic/image/width=90,height=90,fit=cover,gravity=auto,format=auto/https:%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Fuser%2Fprofile_image%2F1109818%2Fa649ed65-0829-4a6e-8486-2b175d4a2f75.jpg</url>
      <title>DEV Community: Muhammadqodir</title>
      <link>https://dev.to/mkhasanov</link>
    </image>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://dev.to/feed/mkhasanov"/>
    <language>en</language>
    <item>
      <title>Internet nima va u qanday ishlaydi?</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Tue, 14 Oct 2025 09:49:14 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/internet-nima-va-u-qanday-ishlaydi-3ipa</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/internet-nima-va-u-qanday-ishlaydi-3ipa</guid>
      <description>&lt;blockquote&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Internet&lt;/strong&gt; — bu kompyuterlar tarmog‘i, ya’ni butun dunyodagi millionlab kompyuter, telefon va serverlar o‘zaro ulanib, ma’lumot almashadigan global tizim. &lt;br&gt;
Ular orasidagi aloqa standart protokollar orqali amalga oshadi.&lt;/p&gt;
&lt;/blockquote&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ma’lumot qanday almashadi?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Brauzer so‘rov yuboradi.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Bu so‘rov IP-manzilga boradi.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Server video paketlarini yuboradi.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Brauzer ularni yig‘ib ko‘rsatadi. ...&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;🌐 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/321" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil o'qish...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
      <category>development</category>
      <category>productivity</category>
    </item>
    <item>
      <title>Container Queries — adaptiv dizaynning yangi bosqichi</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Tue, 14 Oct 2025 05:05:09 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/container-queries-adaptiv-dizaynning-yangi-bosqichi-4boj</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/container-queries-adaptiv-dizaynning-yangi-bosqichi-4boj</guid>
      <description>&lt;blockquote&gt;
&lt;p&gt;Avvallari responsiv dizayn faqat Media Query orqali, ekran (viewport) o‘lchamiga qarab ishlardi.&lt;br&gt;
Lekin real loyihalarda bu har doim to‘g‘ri yechim emas: bir komponent ba’zan tor konteynerda, ba’zan keng joyda joylashadi.&lt;/p&gt;
&lt;/blockquote&gt;

&lt;p&gt;Container Query bu muammoga yechim bo'ladi — u komponent stilini ekran emas, konteyner o‘lchamiga qarab o‘zgartirish imkonini beradi. ...&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;🌐 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/320" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>css</category>
      <category>programming</category>
      <category>development</category>
    </item>
    <item>
      <title>Sentry — bug and performance monitoring.</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 13 Oct 2025 10:15:41 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/sentry-bug-and-performance-monitoring-45ef</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/sentry-bug-and-performance-monitoring-45ef</guid>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sentry&lt;/strong&gt; — real vaqt rejimida xatoliklarni kuzatish va performance monitoring tizimi.&lt;/p&gt;

&lt;blockquote&gt;
&lt;p&gt;Vebsaytlarda har bir xato foydalanuvchi tajribasiga ta’sir qiladi. Browserda sodir bo‘lgan xatoliklarni foydalanuvchi ko'ra oladi, ammo dasturchi sezmaydi. &lt;/p&gt;
&lt;/blockquote&gt;

&lt;p&gt;Sentry bu muammoni hal qiladi — u xatolarni real vaqt rejimida aniqlab, ularning sababi va joylashuvini ko'rsatadi.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://t.me/webbrogrammist" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil o'qish...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>performance</category>
      <category>monitoring</category>
      <category>development</category>
    </item>
    <item>
      <title>XSS (Cross-Site Scripting) veb hujumi</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Sat, 11 Oct 2025 05:24:01 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/xss-cross-site-scripting-veb-hujumi-3i87</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/xss-cross-site-scripting-veb-hujumi-3i87</guid>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;XSS&lt;/strong&gt; — bu veb hujum turi bo'lib, brauzerda zararli JavaScript kodining sizning domeningiz nomidan bajarilishi.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Misol uchun: Sayt foydalanuvchilarga izoh qoldirishga ruxsat beradi. Bir kishi izohga oddiy matn yozadi — hammasi yaxshi. Biroq hujumchi izohga kichik «sirli buyruq» yozadi. Agar siz bu izohni tozalamasdan boshqa foydalanuvchilarga ko‘rsatsangiz, brauzer o‘sha «buyruq»ni sizning sayt nomingiz ostida bajaradi.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Natijada hujumchi foydalanuvchi ma’lumotlarining o‘g‘irlashi yoki saytni manipulyatsiya qilishi mumkin.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;🌐 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/307" rel="noopener noreferrer"&gt;WebBrogrammistda Batafsil...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>security</category>
      <category>development</category>
      <category>programming</category>
    </item>
    <item>
      <title>[Boost]</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Fri, 10 Oct 2025 04:41:28 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/-5cli</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/-5cli</guid>
      <description>&lt;div class="ltag__link"&gt;
  &lt;a href="/mkhasanov" class="ltag__link__link"&gt;
    &lt;div class="ltag__link__pic"&gt;
      &lt;img src="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Fuser%2Fprofile_image%2F1109818%2Fa649ed65-0829-4a6e-8486-2b175d4a2f75.jpg" alt="mkhasanov"&gt;
    &lt;/div&gt;
  &lt;/a&gt;
  &lt;a href="https://dev.to/mkhasanov/typescript-utility-types-1c71" class="ltag__link__link"&gt;
    &lt;div class="ltag__link__content"&gt;
      &lt;h2&gt;TypeScript Utility Types&lt;/h2&gt;
      &lt;h3&gt;Muhammadqodir ・ Oct 10&lt;/h3&gt;
      &lt;div class="ltag__link__taglist"&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#typescript&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#webdev&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#programming&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#development&lt;/span&gt;
      &lt;/div&gt;
    &lt;/div&gt;
  &lt;/a&gt;
&lt;/div&gt;


</description>
      <category>typescript</category>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
      <category>development</category>
    </item>
    <item>
      <title>TypeScript Utility Types</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Fri, 10 Oct 2025 04:18:19 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/typescript-utility-types-1c71</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/typescript-utility-types-1c71</guid>
      <description>&lt;p&gt;Bu tayyor yordamchi tiplar bo‘lib, ular mavjud interfeys yoki tiplarni o‘zgartirish, filtrlash yoki ulardan yangi tip hosil qilish uchun ishlatiladi.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Ular TypeScript'ning eng kuchli va foydali qismlaridan biri.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;🌐 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/306" rel="noopener noreferrer"&gt;WebBrogrammistda batafsil...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>typescript</category>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
      <category>development</category>
    </item>
    <item>
      <title>Modular structure arxitekturasi</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Thu, 09 Oct 2025 03:26:29 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/modular-structure-arxitekturasi-1jil</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/modular-structure-arxitekturasi-1jil</guid>
      <description>&lt;blockquote&gt;
&lt;p&gt;Bu loyihani kichik va qayta ishlatiladigan modullarga bo‘lib tashkil qilish usuli. Modullar o‘zaro import/export orqali bog‘lanadi, lekin biri boshqasiga qaram bo‘lmaydi.&lt;/p&gt;
&lt;/blockquote&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Afzalliklari:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Kod tartibli va oson boshqariladigan bo‘ladi.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Qayta ishlatiladigan komponentlar.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Katta jamoalarda ishlash uchun qulay.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;&lt;strong&gt;E'tiborli jihati:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Kichik loyihalarda bu yondashuv qiyinroq tuyilishi mumkin.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Tuzilmani boshidanoq strategik rejalashtirish kerak.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;🌐 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/305" rel="noopener noreferrer"&gt;WebBrogramist'da batafsil o'qish&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
      <category>architecture</category>
      <category>vue</category>
    </item>
    <item>
      <title>Atomic Design metodologiyasi.</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Tue, 07 Oct 2025 16:13:33 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/atomic-design-metodologiyasi-33lo</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/atomic-design-metodologiyasi-33lo</guid>
      <description>&lt;p&gt;Bu Frontendda UI komponentlarini tabiiy tuzilma printsiplariga ko‘ra bosqichma-bosqich tashkil qilish metodologiyasi. Uni 2013-yilda Brad Frost taklif qilgan.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Maqsad — katta loyihalarda izchillik, qayta foydalanish va tizimlilikni ta’minlash.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://t.me/webbrogrammist/303" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
      <category>development</category>
      <category>javascript</category>
    </item>
    <item>
      <title>Frontend System Design yoki Frontend Arxitekturasi</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 06 Oct 2025 05:37:06 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/frontend-system-design-yoki-frontend-arxitekturasi-3ba8</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/frontend-system-design-yoki-frontend-arxitekturasi-3ba8</guid>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Frontend System Design&lt;/strong&gt; - Bu butun bir tizimni oson boshqarish. Komponentlar, state, API, caching, security kabi qismlarni bir butun qilib o‘ylash.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;🔗 &lt;a href="https://t.me/webbrogrammist" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil...&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;

</description>
      <category>frontend</category>
      <category>architecture</category>
      <category>systemdesign</category>
      <category>webdev</category>
    </item>
    <item>
      <title>JavaScript qanday ishlaydi?</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 06 Oct 2025 05:35:29 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/javascript-qanday-ishlaydi-4onb</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/javascript-qanday-ishlaydi-4onb</guid>
      <description>&lt;p&gt;👩‍💻  &lt;strong&gt;JavaScript qanday til?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;JavaScript — bu interpreted va just-in-time compiled til. Ya’ni, kodni avval butunlay mashina tiliga o‘girib keyin ishga tushirmaydi, balki kerak bo‘lsa tezda tarjima qiladi. Dastlab faqat browserda ishlagan. Hozir Node.js orqali serverda ham ishlaydi.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://t.me/webbrogrammist" rel="noopener noreferrer"&gt;Batafsil...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>javascript</category>
      <category>development</category>
      <category>webdev</category>
      <category>programming</category>
    </item>
    <item>
      <title>CSS'da table'ga border-radius qo'shish.</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 06 Oct 2025 05:32:18 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/cssda-tablega-border-radius-qoshish-4g4e</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/cssda-tablega-border-radius-qoshish-4g4e</guid>
      <description>&lt;p&gt;Bir Loyihamda CSS’da table'ga border-radius qo‘shgandim, lekin ishlamadi.&lt;br&gt;
Keyin bilsam, buning sababi table default holatda border-collapse: collapse; bo'ladi.&lt;br&gt;
Radius ishlashi uchun esa border-collapse: separate; va border-spacing: 0; bo'lishi kerak ekan.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Yani quyidagicha:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;table {&lt;br&gt;
  border-collapse: separate;&lt;br&gt;
  border-spacing: 0;&lt;br&gt;
  border-radius: 8px;&lt;br&gt;
}&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;&lt;a href="https://t.me/webbrogrammist" rel="noopener noreferrer"&gt;Ko'proq ma'lumot olish&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

</description>
      <category>css</category>
      <category>webdev</category>
      <category>development</category>
      <category>programming</category>
    </item>
    <item>
      <title>[Boost]</title>
      <dc:creator>Muhammadqodir</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 21 Jul 2025 05:36:30 +0000</pubDate>
      <link>https://dev.to/mkhasanov/-1o65</link>
      <guid>https://dev.to/mkhasanov/-1o65</guid>
      <description>&lt;div class="ltag__link"&gt;
  &lt;a href="/mkhasanov" class="ltag__link__link"&gt;
    &lt;div class="ltag__link__pic"&gt;
      &lt;img src="https://media2.dev.to/dynamic/image/width=800%2Cheight=%2Cfit=scale-down%2Cgravity=auto%2Cformat=auto/https%3A%2F%2Fdev-to-uploads.s3.amazonaws.com%2Fuploads%2Fuser%2Fprofile_image%2F1109818%2Fa649ed65-0829-4a6e-8486-2b175d4a2f75.jpg" alt="mkhasanov"&gt;
    &lt;/div&gt;
  &lt;/a&gt;
  &lt;a href="https://dev.to/mkhasanov/challenge-office-edition-holistic-webdev-2f40" class="ltag__link__link"&gt;
    &lt;div class="ltag__link__content"&gt;
      &lt;h2&gt;Challenge: Office Edition – Holistic Webdev&lt;/h2&gt;
      &lt;h3&gt;Muhammadqodir ・ Jul 15&lt;/h3&gt;
      &lt;div class="ltag__link__taglist"&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#devchallenge&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#frontendchallenge&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#css&lt;/span&gt;
        &lt;span class="ltag__link__tag"&gt;#javascript&lt;/span&gt;
      &lt;/div&gt;
    &lt;/div&gt;
  &lt;/a&gt;
&lt;/div&gt;


</description>
      <category>devchallenge</category>
      <category>frontendchallenge</category>
      <category>css</category>
      <category>javascript</category>
    </item>
  </channel>
</rss>
